Kvar-att-leva-på-kalkylator

KALP = Inkomster – alla levnadskostnader

Levnadskostnader beräknas utifrån scahblonbelopp som baserad på hur många vuxna och barn som finns i hushållet. Bankerna använder sig ofta av Konsumentverkets skäliga levnadskostnader i sin beräkning. Det är alltså de kostnader man ska ha råd med utöver boendekostnaden, i grova drag ska det finnas cirka 7 – 8 000 kronor kvar att leva på per person.

• Inkomster: Hushållets totala inkomst, inklusive lön, bidrag, pension, och eventuella inkomster från kapital.
• Boendekostnader: Hyra eller avgift för bostadsrätt, eventuella räntekostnader och amorteringar på bolån, samt driftkostnader som el och uppvärmning.
• Övriga levnadskostnader: Exempelvis mat, kläder, försäkringar, transporter, mediciner, fritidsaktiviteter, hygienartiklar, bredband, mobiltelefoni, förbrukningsvaror och media.
• Lånekostnader: Räntekostnader och amorteringar på befintliga lån och krediter.

Eftersom lån ofta har långa återbetalningsplaner behöver även din egna kalkyl vara långsiktig. Det är bra att ha i åtanke större förändringar som kan ske för dig:

• Inkomstförändring – Planerar du att byta jobb eller är nära pensionen kan det vara bra att ha i åtanke
• Utgiftsförändringar – Planerar du större investeringar som bil eller renovering är det bra att ha med i beräkningen
• Livsförändringar – Planerar du att skaffa barn till exempel kan det påverka både inkomst- och utgiftssidan

Nej, det finns ingen generell standard för hur en KALP-kalkyl ska gå till, även om det finns riktlinjer och schablonbelopp kan bankerna ta andra faktorer i beaktning med.

Det innebär också att om du får nej på ansökan av en bank betyder det inte nödvändigtvis att andra banker också skulle säga nej.

Bankerna använder KALP för att säkerställa att du har tillräckligt med pengar kvar för att kunna betala tillbaka ett lån utan att hamna i ekonomiska svårigheter. Den ger en bra överblick över din ekonomi och hjälper dig att förstå hur mycket pengar du har att röra dig med varje månad.

Alla regelbundna inkomster räknas med såsom lön, barnbidrag, pension och andra typer av bidrag eller stöd.

Kalkylränta är den ränta som hushållet ska klara av att betala för att få ett bolån beviljat. Den är 1-4 procentenheter högre än den faktiska räntan som du betalar. Syftet med kalkylräntan är att räkna ut hur höga räntekostnader en bolånekund klarar av ifall räntan höjs.

Schablonkostnaden varierar beroende på hushållets storlek och sammansättning, men baseras främst på riktlinjer från Konsumentverket. Schablonen inkluderar kostnader för mat, kläder, hygien, telefoni, bredband, försäkringar och hemutrustning. Bankerna använder ofta dessa schablonvärden när de gör en KALP-kalkyl för att bedöma en låntagares återbetalningsförmåga.

Om du inte uppfyller kriterierna kan det innebära att din låneansökan avslås eller att du erbjuds ett lägre lånebelopp. Det är för att banken ska kunna säkerställa att du har råd att betala tillbaka lånet.

Bankerna räknar med en kalkylränta som är högre än den ränta du faktiskt blir erbjuden på ditt lån. På det viset säkerställer dem också att du klarar av ränteförändringar i kalkylen.

Även om mycket av kostnaderna räknas in och bankerna även tar höjd för en högre ränta är det ändå viktigt att göra en egen budget för att se om du klarar av dina kostnader med ett bolån.

Exempel på saker som inte brukar ingå i beräkningarna är:

• Gåvor och presenter
• Märkeskläder
• Smycken
• Resor
• Tandvård
• Medicinkostnader
• Abonnemang
• Dyrare fritidsintressen