Om du lånar pengar bör du alltid titta på den effektiva räntan för lånet. Där ska nämligen hela kostnaden för lånet redovisas, både ränta och eventuella andra tillkommande avgifter.
Effektiv ränta innebär alltså den totala kostnaden för lånet. Både nominell- och effektiv ränta redovisas som årsränta, alltså vad du betalar i procent per år för lånet.
I den effektiva räntan ingår nominell ränta (den ränta som långivaren tar för lånet) och andra eventuella avgifter som exempelvis uppläggningsavgift eller avigavgifter.
Den effektiva räntan påverkas också av hur många betalningar du gör på lånet per år. Till exempel ger månadsvis betalning högre effektiv ränta än kvartalsvis betalning.
Effektiv ränta är också alltid högre än nominell ränta, även om lånet inte har några övriga avgifter. Det är på grund av att du amorterar månadsvis på lånet.
När skulden blir lägre behöver långivaren då matcha den effektiva räntan för att den ska stämma överens med den årliga nominella räntan som är satt för lånet. Det fenomenet kallas sammansatt ränta.
Om du lånar 50 000 kronor med en rörlig årsränta (nominell ränta) om 6,95 %, med en återbetalningstid på 8 år och en uppläggningsavgift på 395 kr, blir den effektiva räntan 7,40 %.
Den effektiva räntan är alltså högre än den ränta som långivaren kan marknadsföra. Därav är det viktigt att du tittar på den effektiva räntan om du vill jämföra lån.
Den effektiva räntan är alltså ett sätt att beräkna och synliggöra räntan för att man ska kunna jämföra den totala kostnaden för lånet inklusive samtliga avgifter.
Det finns en förordning om hur den effektiva räntan ska beräknas enligt konsumentkreditlagen. Det innebär exempelvis att inte alla avgifter för ett lån räknas in i den effektiva räntan.
Exempelvis förseningsavgifter om du som låntagare inte betalar i tid ingår inte eftersom det innebär att kreditavtalet inte fullföljts. Du kan läsa mer om förordningen för hur effektiv ränta beräknas här.
Om du sparar pengar på ett sparkonto kan det också vara bra att titta på den effektiva räntan för att jämföra olika bindningstider. Den effektiva räntan visar då vad räntan skulle varit om den betalades ut årligen.
Räntan skiljer sig nämligen åt mellan konton om räntan betalas ut årligen, månadsvis eller vid löptidens slut för ett fasträntekonto.
Även om den nominella räntan, alltså kostnaden för lånet i ränta, är den som oftast syns tydligast har långivaren alltid skyldighet att redovisa effektiv ränta.
Den effektiva räntan ska redovisas öppet och via ett räkneexempel. De har också en skyldighet att redovisa den i marknadsföring, förköpsinformation och i ditt låneavtal.
Lån med rörlig ränta kan förändras under din låneperiod. Långivaren får dock bara höja räntan om det står i avtalet och på samma sätt ska då också ränta kunna sänkas.
Förutom att det måste stå i avtalet behöver det också finnas ett giltigt skäl för att höja räntan, det kan exempelvis vara:
Om du ansöker om privatlån är det bra att hålla en kort återbetalningstid. Bli inte lurad av att månadskostnaden blir lägre om du väljer lång återbetalningsperiod.
Du ska såklart inte pressa din månadsbudget mer än du behöver. Dock det är bra att veta – ju längre tid du lånar, desto högre kommer totalkostnaden bli för lånet.
I nedan grafer har vi räknat på ett exempel med bara ränta för att få fram rena kostnader. Du ser skillnaden i hur din månadsbetalning går neråt med längre löptid men totalkostnaden för lånet går uppåt.
Den nominella räntan är alltså den ränta långivaren räknar på för att se hur mycket du ska betala på lånet månadsvis och årsvis. Sedan kan det tillkomma avgifter och procenten kan också skilja sig beroende på hur du återbetalar lånet. Med det i beaktande redovisar långivaren också en effektiv ränta.
De viktigaste punkterna:
All ränta du betalar under ett år är avdragsgill på deklarationen med 30 %
