Lagar och regler för konsumtionslån: Räntetak, ångerrätt och avdrag

Regeringen har valt att ta krafttag mot överskuldsättningen bland svenska hushåll och stärka konsumentskyddet på den svenska kreditmarknaden. Framöver blir det svårare för oseriösa aktörer att erbjuda konsumtionslån med höga räntor.

Lagar och regler för privatlån

Från och med 1 mars 2025 gäller . Regeringen med stöd av Finansinspektionen lämnade föreskriftsrätt till Konsumentverket vad gäller innehållet i de skärpta reglerna. Anledningen till införandet av de nya bestämmelserna är för att stärka skyddet för dig som konsument.

Reglerna påverkar hur hög räntan får vara och hur mycket ett lån totalt får kosta i förhållande till lånebeloppet. Det får inte längre kosta mer än 20 % över Riksbankens referensränta (inte att förväxlas med styrräntan) som fastställs två gånger om året.

Referensräntan ligger idag på 3 % vilket innebär att ett lån maximalt får ha 23 % i ränta. Dessutom får inte den totala kostnaden för lånet vara mer än dubbla lånebeloppet. Lånar du 10 000 kronor får det alltså maximalt kosta 20 000 kronor, oavsett hur lång återbetalningstid du har på lånet.

I och med att räntetaket sänks försvinner även begreppet högkostnadskredit som tidigare använts för ett lån med ränta över 30 % från referensräntan.

Fler regler

• Dröjsmålsräntan får inte vara högre än 20 % över Riksbankens referensränta. Alltså den avgift du betalar om du är sen med en betalning.
• Långivarna ska vara måttfulla i sin marknadsföring.
• Alla som marknadsför lån måste tydligt ange att ett lån kostar pengar.
• Vid utebliven återbetalning får långivaren endast ta ut dröjsmålsränta, inga övriga avgifter.
• Långivaren får bara förlänga ditt lån en gång.

Regler sedan tidigare

• Lagstadgad kreditprövning
  Svensk lag kräver att långivare tar en kreditupplysning på den som ansöker om lån för att säkerställa att personen i fråga har tillräcklig återbetalningsförmåga
  
• Ansvarsfull utlåning
  Långivare behöver agera ansvarsfullt i sin utlåning till personer som uppenbart inte kommer kunna betala tillbaka, både för att skydda låntagaren men också dem själva mot kreditförluster.

Ångerrätt för privatlån

Vare sig du köper kläder, elektronik, heminredning eller något annat har du enligt konsumentköplagen alltid rätt att ånga dig inom 14 dagar. Samma sak gäller för privatlån.

Ångerfristen på privatlån börjar i samband med att du får dina lånevillkor och gäller då 14 dagar. Eftersom det gäller från att du får lånevillkoren har vanligtvis dina 14 dagar påbörjats när du väl har pengarna på kontot.

Se därför till att anteckna vilken dag du fått lånevillkoren tillhanda, på det viset har du koll på din ångerrätt.

För att ångra lånet behöver du höra av dig till långivaren. Du kan ångra både muntligt och skriftligt, dock är skriftligt att föredra eftersom du då har bevis på att du ångrat lånet.

Du behöver inte uppge någon anledning till varför du ångrat dig. Om du gör det inom de 14 dagarna men långivaren av någon anledning inte skulle acceptera det kan du höra av dig till konsumentverket för vidare hjälp.

Från det att du ångrat lånet har du 30 dagar på dig att betala tillbaka pengarna. Tänk på att utöver lånebeloppet behöver du även betala ränta för den tid du haft tillgång till pengarna.

Räntan räknas från den dagen du fick tillgång till pengarna fram till att du återbetalat. Om det var någon uppläggningsavgift eller annan typ av avgift i samband med att du tecknade lånet ska långivaren återbetala det.

De har samma rätt som dig när det kommer till återbetalning av avgifterna, alltså 30 dagar.

Ränteavdraget fasas ut 2025

För privatlån har man tidigare kunnat dra av 30 procent av alla räntekostnader på skattedeklarationen. Men från och med 1 januari 2025 fasas avdraget ut och då kan det endast göras på hälften av räntekostnaderna.

Från och med 1 januari 2026 slopas avdraget sedan helt. Syftet är att minska skuldsättningen och incitamentet till att ansöka om lån utan säkerhet.

Lån som inte längre omfattas av ränteavdraget

• Privatlån
• Kortkrediter
• Överbryggningslån vid bostadsköp
• Lån av privatpersoner

Lån som fortfarande omfattas av ränteavdraget

• Bostad, fritidshus, tomt och tomträtt
• Fordon
• Båt, skepp, luftfartyg
• Värdepapper

Nya regler för stärkt konsumentskydd

Från och med den 1 juli 2025 träder även nya regler i kraft som medför ett stärkt konsumentskydd. Den tidigare lagen om konsumentkrediter upphävs helt, vilket innebär att snabblåneföretag inte längre kommer kunna erbjuda krediter utan ett särskilt tillstånd som bank eller kreditmarknadsbolag.

Från och med juli måste alla företag som erbjuder lån eller krediter till privatpersoner alltså ha bank- eller finansieringsrörelsetillstånd. Syftet är att säkerställa att endast seriösa aktörer kan bedriva utlåningsverksamhet, vilket ska minska risken att konsumenter hamnar i skuldfällor.

Regeringen menar att snabblån har lockat unga och låginkomsttagare in i ekonomiska problem. Det nya regelverket innebär högre krav på kreditinstituten i form av kapital och organisation, samtidigt som Finansinspektionen får ökade möjligheter att granska och ingripa mot aktörer som missköter sig.

För dig som låntagare innebär förändringen att det blir färre riskfyllda lån på marknaden, och den som lånar kan vara säker på att företaget är seriöst och följer reglerna.

Varför är det så stränga regler kring lån?

Varför finns alla dessa regler? Jo, konsumtionslån kan vara farligt om man inte hanterar det på rätt sätt. Det kan leda till långvarig skuldsättning samt svårigheter med att få jobb eller köpa bostad om man missköter sina återbetalningar.

Det finns också stöd i forskningen för att många svenskar har svårt att hantera lånade pengar.

Fler konsumtionslån leder till ökade skulder hos Kronofogden

En ny rapport från Finansinspektionen (FI) visar att allt fler svenskar får sina lån överförda till Kronofogden. Mellan 2020 och 2023 ökade antalet låntagare med nya obetalda skulder hos Kronofogden med hela 23 %. Den största ökningen gäller konsumtionslån från nischbanker och snabblån.

Varför ökar skulderna?

Två huvudfaktorer ligger bakom utvecklingen:

1. Ökad utlåning från nischbanker – Under 2023 stod dessa banker för 60 procent av låneskulderna hos Kronofogden. En av 100 låntagare hos nischbanker hamnar i allvarliga betalningsproblem.
2. Snabblåneföretagen expanderade – Utlåningen från dessa aktörer ökade med 50 procent mellan 2020 och 2023. En av 20 låntagare hos snabblåneföretag hamnar hos Kronofogden, vilket är en betydligt högre andel än för nischbanker och storbanker.

Konsekvenser för hushållen

Rapporten understryker att hushållen har haft en tuff ekonomisk period, där stigande kostnader och högre räntor gör att fler får svårt att betala tillbaka sina lån. FI och Kronofogden betonar vikten av sund kreditgivning och bättre kreditprövningar för att minska risken för skuldproblem.

Vad du kan göra för att undvika skuldfällan

• Undvik snabba lån: Snabblån har ofta höga räntor och korta återbetalningstider.
• Bygg en buffert: Ett sparande kan hjälpa dig att undvika att låna vid oväntade utgifter.
• Jämför lån noggrant: Kontrollera räntor och villkor innan du tar ett lån.
• Låna endast det du har råd att betala tillbaka: Ha en tydlig plan för återbetalning.

Finansinspektionen kommer att granska kreditprövningar hårdare och nya regler, som en maximal ränta på 20 procent, ska minska risken för oskäliga lånevillkor. Men ansvaret ligger också hos låntagaren – att vara medveten om lånevillkor och sin egen återbetalningsförmåga är avgörande för en sund privatekonomi.