Syftet med en kreditupplysning är att säkerställa att privatpersoner eller företag inte skuldsätter sig mer än de klarar av, men också för att minska risken för långivare att inte få sina lån återbetalda.
När du ansöker om lån är det ett krav för banker och kreditgivare att göra en kreditupplysning på dig som låntagare. Kravet finns för att kunna göra en välgrundad bedömning om du kommer klara av att betala ränta och amortering på lånet.
När kreditupplysningsföretagen gör en kreditupplysning på dig får de samlat information från allmänna register. Det innefattar bland annat information såsom:
Kreditupplysningsföretagen kan också lämna omdömen eller råd om din kreditvärdighet till den som begärt kreditupplysningen.
När en kreditupplysning har tagits på dig ska du få en kopia på att det har hänt. I den ska det framgå vem som begärt kreditupplysningen och vilka uppgifter, omdömen och råd som lämnats om dig.
En kreditupplysning sker oftast utan att du behöver göra något, du skickar in din ansökan och sedan begär långivaren en kreditupplysning på dig via ett kreditupplysningsföretag.
Det som kan vara värt att tänka på är att flera kreditupplysningar på kort tid kan påverka din kreditvärdighet negativt. Långivarna kan se dig som en oseriös låntagare och som hög kreditrisk om du ansökt om flera lån samtidigt.
Tidigare kreditupplysningar får ligga kvar i kreditregistret i upp till 1 år. Därav kan det vara värt att göra noga research innan du väl ansöker om ett lån för att undvika för många kreditupplysningar i ditt kreditregister.
Möjligheten till att kunna låna pengar är en viktig del för att ekonomin ska vara välmående. Exempelvis är det viktigt för att människor ska kunna köpa bostäder, fordon eller göra investeringar för sitt företag.
Kreditupplysningar fyller då en viktig funktion för att göra kreditgivningen säker. Det skyddar både dig som låntagare från att dra på dig skulder du inte klarar av att betala tillbaka, men också långivaren från att inte få sina utlånade pengar återbetalda.
Genom kreditupplysningen kan mer välgrundade beslut fattas om ett lån ska kunna beviljas eller inte. Och på det viset kan lånemarknaden fungera bättre och med mer säkerhet för alla.
Du är redan registrerad hos UC och andra kreditupplysningsföretag. Anledningen är att alla svenskar över 15 år är registrerade hos dem.
Förutom UC finns alltså andra kreditupplysningsföretag som Dun & Bradstreet och Creditsafe. De har egna register med uppgifter. Men vanligtvis inkluderar registerna nedan om dig:
Det inkluderar tidigare utförda UC-förfrågningar på dig och dina aktiva krediter hos företag som använder UC. Informationen som hämtas i upplysningen är baserad på det senaste årets historik.
UC AB är Sveriges största kreditupplysningsföretag. Bolaget grundades 1977 som ett samarbetsprojekt mellan storbankerna i Sverige. Storbankerna tar fortfarande enbart kreditupplysningar via UC AB.
UC AB hjälper lån- och kreditgivare med att ge en grundlig ekonomisk information av personer som ansöker om lån. Informationen är allt från inkomst och civilstånd till ålder och andra skulder.
Företaget hämtar informationen från öppna offentliga register så som Skatteverket, Tingsrätten, Kronofogden och Bolagsverket.
Dessutom får de information från alla företag som använder deras tjänst. UC AB har därför information om alla dina lån och krediter där långivare har använt sig av en UC-förfrågan för att avgöra din kreditvärdighet.
Om du tar ett lån ligger informationen kvar i 12 månader från att det har registrerats hos UC.
Bisnode Business Information Group AB grundades 1989 som Bonnier Business Services och ägdes 2005–2020 av Bonnierkoncernen och Ratos, då verkade de under namnet Bisnode.
Sedan 2021 är bolaget en del av det amerikanska dataanalysföretaget Dun & Bradstreet.
Många företag som erbjuder kreditupplysningar har ett poängsystem för att bedöma kreditvärdighet. Din kreditvärdighet bedöms efter flera olika parametrar.
D&B har en modell byggd med en teknik som kallas "credit scoring". Det innebär att de analyserar tillgänglig information för att försöka förutsäga om kunder kommer kunna återbetala lån i framtiden.
En låg score innebär lägre kreditvärdighet och betyder att du som låntagare är en högre risk att låna ut pengar till. En hög poäng betyder det omvända, du är då en liten risk att låna ut pengar till.
Dun & Bradstreet ser till helhetsbilden och väger plus och minus mot varandra. Exempelvis kan ärenden hos kronofogdemyndigheten i de flesta fall ge automatiskt avslag i kreditmallar.
Men D&B analyserar helhetsbilden hos dig som kund. Därav kan till och med krediter beviljas om du som kund har mindre allmänna mål hos kronofogdemyndigheten om de i övrigt ser bra ut med hänsyn till kreditrisken.
Bolaget är en av världens mest använda kreditupplysningsföretag och en av de ledande aktörerna i Sverige. Creditsafe Group har 25 kontor runt om i Europa, USA och Asien som tillsammans har över 110 000 kunder.
Huvudkontoret finns i Storbritannien och företaget bedriver egen verksamhet i Sverige, Norge, Danmark, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Belgien, Irland, Italien, USA och Japan.
Företaget började dock sin resa i vårt grannland Norge, där det grundades i huvudstaden Oslo år 1997. Förutom kreditupplysningar på såväl privatpersoner som företag, erbjuder också Creditsafe andra tjänster riktade mot företag.
Faktorerna som påverkar kreditvärdigheten mest hos Creditsafe är din inkomst och befintliga skulder. All information som hämtas är offentliga uppgifter från Skatteverket.
Creditsafe använder sig av en modell där du får poäng mellan 1 - 100, där 100 är bäst. Baserat på vilken poäng du har kommer du därför delas in i en av följande kategorier:
Finansinspektionen har tillsyn över banker och långivare. I deras allmänna råd om krediter skriver de att god kreditgivningssed innebär att långivaren bör utgå ifrån den enskilda konsumentens behov och förutsättningar.
Det innebär bland annat att kreditgivaren bör:
Det finns inte ett exakt regelverk för vilka uppgifter långivare ska samla in vid en kreditprövning. Men syftet ska vara att få en bra helhetsbild över din ekonomiska situation, för att kunna ta ett välgrundat beslut om du kan beviljas lån eller inte.
Till att börja med är det du som lämnar in uppgifter vid din ansökan, innan kreditupplysningen kan göras. Det kan innefatta uppgifter om inkomst, tillgångar, utgifter, boendesituation, andra skulder samt rent praktiska saker som hur mycket du vill låna.
Ofta vill också långivarna veta ditt syfte med lånet. Det behöver inte nödvändigtvis vara för att bedöma om syftet är bra eller dåligt, snarare för att bedöma din låneansökan och om det exempelvis kan finnas en säkerhet för lånet.
När du lämnat dina uppgifter tar långivaren en kreditupplysning på dig, vanligtvis via kreditupplysningsföretag såsom UC, Dun & Bradstreet eller Creditsafe.
Med det får långivaren information om bland annat eventuella betalningsanmärkningar eller skulder hos Kronofogden.
Utifrån informationen från kreditupplysningen får långivaren en grund för att bedöma din återbetalningsförmåga.
När kreditupplysningen är klar ska långivaren göra en så kallad kvar att leva på- kalkyl (KALP). Här ingår dina inkomster, kostnader för lånet, andra skulder, driftskostnader för boende och levnadskostnader.
Ansöker du om ett bolån räknar långivaren med en betydligt högre ränta i KALP:en än du kommer få, för att säkra upp vid eventuella räntehöjningar. Det kan också fungera som ett sätt att säkra upp återbetalningsförmågan om du har högre utgifter än de räknat med i levnadskostnader.
När kalkylen är gjord kan långivaren välja att godkänna eller avslå din låneansökan. De får endast godkänna ditt lån om du har ekonomiska förutsättningar att betala tillbaka hela lånet.
Enligt Finansinspektionen, de som har tillsyn över banker och långivare, bör långivaren se till att du ska kunna ha en rimlig levnadsstandard även efter att du fått lånet.
Du ska helt enkelt inte behöva riskera att hamna i ekonomisk utsatthet under krediten löptid. Långivaren ska också ta hänsyn till exempelvis ålder, för att inte unga personer ska skuldsätta sig tidigt i livet i onödan.
