Buffertsparande: Såhär bör tänka och agera

Genom att spara ihop en buffert kan du känna dig trygg även när oväntade utgifter dyker upp. Ett buffertsparande ska vara lättåtkomligt och gärna utan risk.

Ett buffertsparande är bland de första du bör prioritera när det kommer till din privatekonomi. Att ha pengar du kan falla tillbaka på om bilen går sönder eller om du skulle förlora jobbet.

Värt att tänka på är att du inte bör ta någon hög risk med ditt buffertsparande eftersom du kan behöva plocka ut pengarna med kort varsel. Buffertsparande hör med andra ord inte hemma på börsen eftersom du där behöver vara långsiktig i dina investeringar.

Därför är buffertsparande viktigt

• Ger en ekonomisk trygghet
  Buffertsparandet fungerar som en säkerhet för dig vid oväntade utgifter. Det kan minska ekonomisk stress och oro när du vet att det finns pengar att tillgå.
  
• Undvika skulder
  Genom att du har tillgång till ett buffertsparande kan du undvika att behöva ta lån eller täcka aktua utgifter med kreditkort. Har du inte möjlighet att betala av exempelvis hela kreditkortsfakturan kan det bli tillägg på hög ränta när du skjuter på betalningen.
  
• Ger avkastning på alla pengar
  Har du buffertsparandet på ett sparkonto får du även avkastning på den delen av sparandet och inte endast det långsiktiga sparandet.
  
• Bra vid tillfälligt ökade utgifter
  Exempelvis kan det sommartid gå åt mer pengar till semestrar och resor. Med ett buffertsparande har du då möjlighet att täcka något högre utgifter under en period.
  
• Skydd vid inkomstbortfall
  Skulle du bli sjukskriven eller förlora arbetet är det bra att ha ett buffertsparande att falla tillbaka på. Med hjälp av det blir det inte en akut ekonomisk situation.
  

Varannan svensk saknar buffert

Enligt har varannan svensk mindre än 10 000 kronor i buffertsparande på ett sparkonto. Bufferten ger ekonomisk trygghet och skyddar mot oförutsedda utgifter, inkomstbortfall och behovet av att låna till konsumtion.

– Har du inte en buffert ska du prioritera det framför ett långsiktigt sparande i exempelvis aktier eller fonder. Bufferten ska vara lätt att komma åt på ett konto med så hög ränta som möjligt och insättningsgaranti, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI.

Olika typer av buffertsparande

När du sätter upp ett buffertsparande är det bäst att använda dig av traditionella sparkonton med insättningsgaranti. Du får då en säker avkastning på pengarna och du riskerar inte att ta ut pengar under en nergång som du gör om pengarna är investerade på börsen.

Du kan blanda sparkonto med fria uttag tillsammans med fasträntekonto för att få något högre sparränta på en del av sparandet.

Sparkonto med fria uttag

Det bästa för buffertsparande är sparkonto med fria uttag eftersom du då har tillgång till dina sparpengar direkt när det behövs. Ett uttag tar inte mer än ett par bankdagar och när du inte behöver använda dem får du ändå avkastning i form av sparränta.

Fasträntekonto

Med ett fasträntekonto får du låsa dina sparpengar från 3 månader upp till 5 år. Det kan vara bra för att få en högre sparränta på en del av sparandet, men tänk då på att du inte låsar hela bufferten.

Det kan nämligen tas ut en avgift om du avslutar sparandet i förtid och behöver ta ut pengarna. Därav bör du endast låsa de sparandet du vet att du kan klara dig utan under hela bindningstiden.

Tänk på insättningsgarantin

Med insättningsgarantin är dina pengar garanterade av staten upp till 1 050 000 kronor, inkluderat upplupen ränta. I videon förklarar ekonomijournalist Joakim Westman mer om hur insättningsgarantin fungerar:

Så mycket är bra att avsätta till buffert

Hur mycket man bör sätta av till en buffert beror på din ekonomiska situation och hur stora utgifter du har. Har du exempelvis bolån eller barn att försörja kan det krävas mer än om du är ung och bor själv.

Det är bra om du kan sträva efter att klara dig utan inkomst i upp till 6 månader. Har du det avsatt behöver det inte vara panikartat om du skulle förlora ditt arbete eller om oväntade utgifter dyker upp.

Sätt upp automatisk överföring

Det bästa är om du kan sätta upp en automatisk överföring på låt säga 500 kronor varje månad. Det är enklare att få in det sparandet som en naturlig del av din budget när det dras per automatik.

Med ett månadssparande kommer också dina ränteintäkter växa mer och mer med tiden. Har du ett sparkonto som betalar ut månadsvis ränta och du dessutom för över pengar varje månad, växer sparandet exponentiellt med tiden.

Experternas tankar om buffertsparande

Något som är väldigt intressant kring buffertsparande är att många experter trycker på det som det absolut viktigaste sparandet. När vi har intervjuat olika personer som har bra koll på privatekonomi dyker ofta ämnet upp.

Vi har pratat en del om investeringar och hur man ska tänka kring det. Det är ändå oftast buffertsparandet som nämns först. Att man ska ha pengar så man klar sig när oväntade utgifter dyker upp, innan man placerar pengar någon annanstans.

Albin Kjellbergs priolista:

• Buffertsparande
• Obligationer och räntor kan vara alternativ på kortare sikt
• Långsiktigt sparande på börsen

Felix Nordqvists tips:

• Börja med ett buffertsparande
• Läs på om du är intresserad av börsen
• Jämför bland olika källor av kunskap

Buffertsparande hör inte hemma på börsen

En viktig del i tankarna om buffertsparande är också att poängtera hur det inte hör hemma på börsen. Buffertsparande är kortsiktigt och det är riskabelt att ha pengar i fonder eller aktier som du kan behöva ta ut inom en nära framtid.

Investeringar av den typen bör ha en lång sparhorisont på åtminstone 5 år eftersom det kan svänga både upp och ner. Det är svårt att tima in marknaden och därav blir risken att du kan behöva ta ut pengarna i en nergång.

Med det sagt bör du ha ett långsiktigt sparande också, det kan gärna vara på börsen, exempelvis i billiga indexfonder. Men när det kommer till just buffertsparande är det sparkonto med insättningsgaranti som är vägen att gå.

Vanliga frågor och svar