Skuldkvot innebär hur stort bolån du eller ditt hushåll har i jämförelse med din eller er bruttoinkomst. Den beräknas genom att dela bolånet med hushållets gemensamma bruttoinkomst.
Hur stort bolån du har i förhållande till din bruttoinkomst (skuldkvoten) påverkar ett par viktiga saker. Dels påverkar den hur mycket du behöver amortera på ditt bolån och dels påverkar den hur mycket du kan låna.
Skuldkvoten beräknas genom att ta storleken på bolånet / årlig bruttoinkomst (inkomst före skatt). Är ni fler i hushållet räknar ni på er gemensamma årsinkomst.
Om du har en månadslön på 30 000 kr före skatt blir din bruttoårsinkomst 30 000 x 12 = 360 000 kr. Har du då ett bolån på 1,5 miljoner blir din skuldkvot – 1 500 000 / 360 000 = 4,16.
Har du en sambo som har en månadsinkomst på 25 000 kr blir er gemensamma bruttoårsinkomst istället 660 000 kr. Hushållets gemensamma skuldkvot blir då 1 500 000 / 660 000 = 2,72.
Som sagt påverkar din skuldkvot hur mycket du behöver amortera och hur mycket du kan låna. Gällande hur mycket du behöver amortera beror det på din skuldkvot men också på din belåningsgrad.
Bankernas så kallade skuldkvotstak, alltså hur mycket du får låna till en bostad i förhållande till din inkomst, kan skilja sig en del.
De allra flesta banker lånar inte ut mer än 5 till 6 gånger bruttoårsinkomst, så det kan vara ett bra riktmärke för att veta hur mycket du kan låna innan du ansöker om lånelöfte.
Eftersom skuldkvoten endast beräknas genom två olika faktorer är det också dem två som kan förändra din skuldkvot. Antingen en högre inkomst eller ett mindre bolån.
Så länge du amorterar på bolånet kommer din skuldkvot stadigt att sänkas med tiden. Är du sedan nere på en belåningsgrad under 50 % och inte är belånad mer än 4,5 gånger din årsinkomst finns det inte längre ett amorteringskrav.
