Investera i fonder – allt du behöver veta för att komma igång
Uppdaterad 16 mars 2023
Skriven av
Tobias Pettersson
De flesta svenskar har slutat med att ha ett långsiktigt sparande liggandes på ett sparkonto. Det är inte så konstigt med tanke på att nästan alla banker har slutat att ge sparräntor. Så vad gör du med dina besparingar istället?
Investera i fonder eller aktier så att du kan få avkastning på dina pengar. Här går vi igenom allt du behöver veta för att göra bra investeringar i fonder.
En fond består av flera värdepapper som exempelvis aktier och/eller obligationer. Om du investerar i en fond innebär det alltså att du köper andelar i fonden. Tillsammans med alla andra som har investerat i fondägarna blir du delägare i fonden.
Fonder har olika risknivåer. En fond kan ge bra avkastning, men du kan också förlora hela eller delar av ditt kapital. Till skillnad från aktier kan du köpa en fond utan att det finns en person som vill sälja samma antal andelar som du vill köpa.
Du köper istället fondandelar av fondbolaget. Öppna fonder som också kallas "open-end funds" är den vanligaste typen av fonder. När du handlar en öppen fond skapas det nya andelar.
Stängda fonder, eller "closed-end funds", har istället ett fast antal andelar och handlas på ett annorlunda sätt än vanliga, öppna fonder.
Du har bestämt dig för att börja fondspara men inser väldigt snart att det finns en mängd olika fonder där ute. Det kanske känns svårt till en början, men i den här delen av fondskolan går vi närmre in på skillnaderna mellan olika fonder.
Att spara på olika börser världen över har historiskt sett varit ett bra sätt att få pengarna att växa. Oavsett hur mycket börsen svajar för tillfället så har det historiskt sett gått upp över tid.
Tittar man på en 100-årig börskurva kan man se alla dom stora börskrascherna som små, små hack i den kurvan och över tid har börsen alltid återhämtat sig. Vill man ha en fond som följer börsens utveckling kan man köpa en indexfond. En indexfond är en passivt förvaltad fond med målet att följa index.
Vill man ha en fond som har som mål att överträffa sitt jämförelseindex kan man köpa en aktivt förvaltad fond, den har som mål att hitta aktier och andra värdepapper som genererar bättre avkastning än index.
Aktivt förvaltade fonder har oftast högre förvaltningsavgift än en indexfond eftersom den aktiva förvaltningen kräver mer analys av de finansiella instrument som ska ingå i fonden.
En aktiefond investerar huvudsakligen i aktier och aktierelaterade instrument. Aktiefonder har en högre risk i jämförelse med ränte- och blandfonder därför att fonden investerar större delen av förmögenheten i aktier.
Beroende på vilken inriktning aktiefonden har kan fondförvaltaren välja att placera kapitalet i Sverige och/eller i utlandet. I en aktivt förvaltad aktiefond väljer fondförvaltaren aktier åt dig, du behöver du alltså inte göra jobbet själv. Det ingår i den fondavgift som du betalar.
En blandfond är en fond som investerar i både aktier och räntebärande papper. En blandfond har en någorlunda lägre risknivå än en aktiefond. Beroende på hur innehavet i fonden ser ut, dvs beroende på hur fördelningen mellan aktier och övriga räntebärande papper ser ut, kan riskprofilen variera.
Är du intresserad av att se fördelningen i fonden kan du läsa fondens hel- eller halvårsberättelse på fondbolagets hemsida. Även blandfonder är oftast aktivt förvaltade fonder.
Räntefonder investerar i räntebärande papper, som tex stats- eller företagsobligationer. Det finns korta och långa räntefonder.
Korta räntefonder investerar i räntebärande värdepapper med en kortare löptid, medan långa räntefonder investerar i värdepapper med längre löptid. Att spara i en kort räntefond innebär ofta en lägre risk än att spara i en lång räntefond.
Oavsett vilken fond man än väljer är det viktigt att titta på vad fonden kostar. Fondens avgifter är väldigt viktig för den långsiktiga spararen som tex sparar till pensionen. Dyra fondavgifter kan ses som en omvänd variant på ränta-på-ränta-effekten där höga fondavgifter över tid kan sluka delar av ditt kapital.
Se alltid över fondens avgifter innan du köper en fond och kom ihåg att avkastningen på en fond alltid visas efter att alla avgifter är dragna. Försök att hitta ett fondbolag som passar ditt sparande. Genom att köpa fonder med låga avgifter betalar man mindre pengar till fondbolaget och får mer pengar över till sparande.
Undvik ett fondträsk och ha inte för många fonder. Ja, på samma sätt som vi kan ha för få värdepapper och för dålig riskspridning, kan vi ha för många fonder. Ett fondträsk har flera nackdelar, framför allt tappar du lätt överblicken över din totala utveckling.
En annan är att du när du sparar i flera aktivt förvaltade fonder, tillslut riskerar få en avkastning som ligger mycket nära börssnittet. I praktiken sparar du alltså i en indexfond. Fast till en betydligt högre prislapp. Men vad är då optimala antalet fonder?
Något exakt facit på optimala antalet fonder finns inte men Avanzas fondsparare har i genomsnitt fem fonder, medianspararen har tre. Båda dessa är ganska lagom. Tillräckligt många för att få en bra riskspridning, tillräckligt få för att ha kontroll. Oavsett om man har tre eller sju fonder är det dock viktigt att man har rätt typ av fond.
De flesta sparare klarar sig utmärkt med två till tre fonder. Det blir ett lättskött sparande och det räcker att du någon gång per år ser över balansen mellan dessa. Är det aktivt aktivt förvaltade fonder bör du även utvärdera dem jämfört med andra fonder i samma kategori. Detta slipper du med indexfonder.
Tycker du det här med sparande är roligt, kan du gott komplettera din portfölj med ett par spetsigare fonder. Men som sagt, inte för många. Själv har jag som regel att inte ha fler än sju fonder i min portfölj.
Det är självfallet inte något facit, optimala antalet fonder är ingen exakt vetenskap, men 10 fonder tror jag är ett lämpligt maxantal för de allra flesta. Därefter blir det bara rörigt.
Att hitta en fond som passar dig kanske känns svårare än vad det är. Faktum är att många bestämmer sig för att börja fondspara men kommer aldrig till skott. Tröskeln kan kännas väldigt hög när man inte riktigt vet var man ska börja, men lugn!
Många pratar aktiesparande idag och det är lätt att man dras med. Aktier kräver enormt mycket tid, intresse och engagemang och är därför inte till för alla. Spara i fonder är enklare då en expert gör jobbet åt dig! Du behöver däremot själv välja vilka fonder som passar dig.
Genom att exempelvis äga 2-4 aktiefonder får du en väldigt bra riskspridning i portföljen då varje fond i sig har minst 16 olika innehav, oftast många fler. Väldigt många svenskar har idag ett aktivt fondsparande så är du inte en i mängden, är det här rätt tillfälle att komma igång.
För att veta vilken typ av fond du ska välja kan det vara bra att fundera på vad du sparar till. En semester inom ett år, eller ett nytt hus om 5 år eller till pensionen om 30 år? Beroende på vad ditt svar blir på den här frågan så kan du avgöra vilken risk du kan ta med ditt sparande.
Ju längre tid du kan avvara pengarna, desto mer risk kan du ta.
Det är väldigt svårt att tajma börsen. Näst intill omöjligt. Den absolut bästa strategin är därför att månadsspara i fonder. Ibland kommer du köpa dyrt, ibland köper du billigt men över tid kommer du med stor sannolikhet få ett bra genomsnittspris på dina fonder.
Har du en klumpsumma du vill investera? Undvik att investera klumpsumman genom ett enda köp och försök istället att sprida ut summan över 3-6 månader genom att investera en mindre summa regelbundet, varje månad.
Du kan köpa fonder via en bank, en mäklare, eller direkt hos fondbolaget. Många svenskar köper fonder via Avanza eller Nordnet.
Även om din placeringshorisont tillåter dig att ta stora risker är det inte alla som klarar av när kurserna går upp och ner som en jojo. Fundera igenom hur du tror att du reagerar när börserna går dåligt, media är fylld med svarta tidningsrubriker och liknande.
Även om din placeringshorisont tillåter dig att ta stora risker är det inte alla som klarar av när kurserna går upp och ner som en jojo. Fundera igenom hur du tror att du reagerar när börserna går dåligt, media är fylld med svarta tidningsrubriker och liknande.
Vet du med dig att du sover och mår dåligt i takt med fondutvecklingens kurvor är det bäst att dra ned på risken. Annars finns risken att du paniksäljer på en tillfällig botten.
En gammal sanning säger att högre risk ger högre avkastning. Det är en sanning med modifikation men helt klart är att en högre risk ger möjlighet till högre avkastning men det sker inte per automatik.
Välj en risknivå som passar in på din personlighet, placeringshorisont och övriga förutsättningar.
Kortsiktigt kan börserna svänga väldigt mycket, men över tid har börserna historiskt sett alltid gått upp. Att titta på vilken avkastning fonderna har haft tidigare år är ingen garanti för hur det kommer att gå i framtiden men historiken kan däremot ge dig bra vägledning.
Risk och avkastning går ofta hand i hand. Om du vill pensionsspara i fonder och har många år kvar till pensionen kan du välja fonder med högre risk då du har tiden på din sida.
Behöver du ha pengarna inom 5 år så kan en fond med lägre risk vara ett bra alternativ, ex en blandfond (blandning av aktier och räntor). Behöver du pengarna om ett år för att betala en kontantinsats? Då bör du ha pengarna på ett vanligt sparkonto.
Vill du ta större risker och investera i aktier? Läs mer här.
Ha inte alla ägg i samma korg, tappar du korgen kommer alla ägg gå sönder. Samma princip gäller när det kommer till fondsparandet. Genom att investera i en fond får du tillgång till en rad olika aktier och/eller värdepapper.
Det kan vara smart att välja mellan några olika fonder för att sprida risken. Välj gärna fonder som riktar sig till olika marknader och olika branscher. Ju bättre riskspridning du har i din portfölj, desto lägre blir risken i ditt sparande.
För att förstå vilken risk en specifik fond har haft historiskt så finns en riskskala från 1-7 på alla fonder, där 1 har lägst risk och 7 högst. Denna riskskala återfinns i fondens faktablad där du också kan hitta mer information om risker i fonden.
I den här videon går Anton Gustafsson igenom olika fondrobotar.