Se lån som matchar dina valDet är inte en personlig rådgivning, verktyget hjälper dig bara se vilka lån som matchar dina val baserat på långivarens grundkrav.
Innehåller reklamlänkar
Vi vill hjälpa dig fatta välinformerade beslut
Som du ser är sidan helt befriad från störande reklam. Istället erhåller vi ersättning från ett flertal partners när vi förmedlar kunder till dem genom så kallade affiliatelänkar. Ersättningen kan i vissa fall påverka hur produkter visas på siten, men vårt redaktionella arbete är oberoende utan att påverkas av externa aktörer.
Fonder – såhär fungerar det
Uppdaterad 5 juni 2024
Skriven av
Joakim Westman
Joakim Westman
Joakim är ekonomijournalist med dubbla kandidatexamen från Uppsala Universitet. Han har en kandidat i Företagsekonomi med inriktning internationell business och marknadsföring, samt en inom Medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning journalistik.
Om du är intresserad av att börja investera i fonder är det först viktigt att du förstår vad det är. En fond representerar en sammansättning av olika värdepapper, exempelvis aktier. Sätter du in pengar i en fond äger du en del av helheten och får därmed innehav i flera olika värdepapper.
Värt att nämna är också att fonder innebär alltid en risk och det är inte säkert att du få tillbaka hela ditt investerade kapital.
En fond skulle kunna liknas vid en picknickkorg där själva korgen är fonden och allt du har däri motsvarar olika värdepapper. Vanligtvis finns det också en fondförvaltare, en person som väljer vad som ska finnas i korgen.
Ofta är det ett brett urval av aktier för att sprida risker på olika håll. Fonder kan dock också innehålla andra värdepapper än aktier, det finns exempelvis räntefonder med räntebärande värdepapper.
Fonder förvaltas av fondbolag som i sin tur har fondförvaltare som ansvarar för investeringarna i respektive fond.
Om du investerar i en aktiefond blir du indirekt ägare i flera bolag genom dina fondandelar. Om fonden innehåller 20 olika aktier exempelvis blir du indirekt ägare i alla de 20 företagen.
Beroende på hur det går för bolagen i din korg kommer sedan fonden öka eller minska i värde.
Risknivåer på fonder
Som vi har påpekat finns det alltid en risk med att investera i fonder, det varierar dock beroende på vilken fond du väljer. Vissa fonder fokuserar mer på stabila bolag medan andra är lite mer aggressiva och har bolag med aktiekurser som svänger mer.
För att du ska förstå och känna dig trygg i dina val har branschen tagit fram en gemensam riskskala som går från 1 - 7. 1 innebär lägst risk till förlorade pengar men också lägre chans till hög avkastning. 7 innebär tvärtom hög risk till att fonden går ner i värde men större chans till stor vinst.
Vart fonden hamnar på riskskalan beror bland annat på geografiska marknader eller vilka branscher fonden placerar i.
Exempelvis ses utvecklade ekonomier och stabila branshcer som läkemedels- eller verkstadsindustri som lågriskinvesteringar.
Sedan beror det också såklart på vad det är för typ av värdepapper fonden investerar i. Räntebärande värdepapper ses som lågrisk medan aktier är högre risk.
Så väljer du rätt fond
När du ska välja vilken fond du vill placera i är det första du bör göra att utvärdera hur hög risk du är villig att ta. En tumregel är att ju längre sikt du investerar på, desto mer risk kan du ta i ditt sparande.
På lång sikt, då pratar vi cirka 5 år sparhorisont, har det nästan alltid lönat sig att ta mer risk, men det kan svänga under tiden. Därav är det också en viktig punkt med fondsparande, du bör vara så långsiktig det bara går när det kommer till fonder.
Det andra steget du bör tänka på är vilken typ av fond du kan tänka dig att placera i. Det finns exempelvis olika nischade fonder mot hållbarhet, fondrobotar som sköter sig själva eller så kallade indexfonder.
En indexfond följer ett specifikt index. Om det exempelvis är OMX Stockholm 30, det vanligaste aktieindexet i Sverige som återspeglar avkastningen från de 30 mest handlade aktierna på Stockholmsbörsen, innebär det att den indexfonden består av just de 30 bolagen.
En förvaltare av en indexfond har därför inte i uppdrag att hitta köpvärda aktier, de följer bara index. Därför kommer de också vanligtvis med en lägre förvaltningskostnad, eftersom det inte är lika komplicerat som andra fondtyper.
Fondavgifter
Vanligtvis när du investerar i fonder kommer det tas ut en fondavgift. Det är helt enkelt en avgift du betalar för att få äga andelar av en fond.
I fondavgiften ingår bland annat förvaltning och distribution av fonden, administration, information och produktion av hel- och halvårsrapporter.
Magdalena Kowalzcyk, granskare på Finansvalp och med erfarenhet från att programleda Lyxfällan på TV3 bland annat, rekommenderar att man tittar på fonder med låga avgifter, gärna under 1 %. Hon tycker inte det finns någon anledning till att det ska tas ut dyra förvaltningsavgifter för ditt sparande.
Beskattning av fonder
Skatten på fonder beror på vilken sparform du valt. Har du ett investeringssparkonto (ISK) eller en kapitalförsäkring betalar du inte skatt när du säljer med vinst.
Då betalar du istället en viss procent i skatt per år baserat på värdet på ditt sparade belopp. Har du fonderna i en traditionell fonddepå betalar du 30 procent skatt på din vinst istället.
Fördelen med depå är att du också kan kvitta förluster mot vinster för undvika hög beskattning. Banken eller fondbolaget lämnar kontrolluppgifter om utdelning, schablonintäkt och vinst eller förlust vid försäljning.
De uppgifterna är förifyllda i din inkomstdeklaration. Du kan då välja att göra en egen beräkning av vinst eller förlust om du exempelvis endast fått uppgift om försäljningssumman vid försäljning av fondandelar.
Med exempelvis ett ISK behöver du inte fundera alls över administrationen, schablonintäkten som ligger till grund för hur mycket skatt du ska betala, är förifylld i din deklaration.
