Investera i fonder – allt du behöver veta för att komma igång
Uppdaterad 19 september 2023
Skriven av
Hanif Tawab
Granskad av
Olle Pettersson
De flesta svenskar har tyvärr sitt långsiktiga sparande liggandes på ett sparkonto. Om du har lång sparhorisont så bör du istället investera i fonder som ger dig exponering mot aktiemarknaden. Genom att investera i fonder så kan du över tid få en betydligt högre avkastning än vad du hade fått på ett sparkonto.
Tiden är dessutom din bästa vän. Desto längre tidshorisont, desto bättre förutsättningar – här går vi igenom allt du behöver veta för att börja investera i fonder.
En fond består av flera värdepapper, ofta exempelvis aktier. Om du investerar i en fond innebär det alltså att du köper andelar i fonden och per automatik får exponering mot en korg av olika aktier.
Du kan se fonden som ett fotbollslag. I varje fond finns olika spelare (aktier), fondförvaltaren är tränaren som väljer vilka aktier som ska vara med och spela.
Fonder har olika risknivåer. En fond kan ge bra avkastning och det finns ingen gräns på hur bra det kan gå. Men kom ihåg att du precis som med aktier också kan förlora hela eller delar av ditt kapital.
Till skillnad från aktier kan du dock köpa en fond utan att det finns en person som vill sälja samma antal andelar som du vill köpa.
Du köper istället fondandelar av fondbolaget. Öppna fonder som också kallas "open-end funds" är den vanligaste typen av fonder.
Stängda fonder, eller "closed-end funds", har istället ett fast antal andelar och handlas på ett annorlunda sätt än vanliga, öppna fonder.
Det många uppskattar med fondsparande är att man slipper göra det manuella "jobbet". Man lägger enkelt upp automatiska insättningar via exempelvis Avanza, Nordnet eller SAVR och väljer de fonder man vill investera i och lutar sig sedan tillbaka.
Men hur vet jag vilken fond som passar mig kanske du frågar dig? Jo, häng med i nästa stycke så går vi igenom de olika alternativen.
Du har bestämt dig för att börja fondspara – bravo! Ditt långsiktiga sparande tackar dig, för den förtjänar en bättre avkastning än vad den skulle få på ett sparkonto.
Du inser dock väldigt snart att det finns en mängd olika fonder där ute. Det kanske känns svårt till en början, men i den här delen av fondskolan går vi närmre in på skillnaderna mellan olika fonder.
Att spara på olika börser världen över har historiskt sett varit ett bra sätt att få pengarna att växa. Oavsett hur mycket börsen svajar för tillfället så har det historiskt sett gått upp över tid.
Tittar man på en 100-årig börskurva kan man se att alla börskrascher, stora som som små, ser ut som små hack i kurvan.
Historisk avkastning är aldrig en garanti för framtida avkastning men tittar vi bakåt över tid så har börsen alltid återhämtat sig.
Vill man ha en fond som följer börsens utveckling kan man köpa en indexfond. En indexfond är en passivt förvaltad fond med målet att följa det underliggande indexet.
Vill man däremot ha en fond som har som mål att överträffa sitt jämförelseindex kan man köpa en aktivt förvaltad fond. Den har som mål att hitta aktier och andra värdepapper som genererar bättre avkastning än index.
Aktivt förvaltade fonder har oftast högre förvaltningsavgift än en indexfond eftersom den aktiva förvaltningen kräver mer analys av de finansiella instrument som ska ingå i fonden.
Klicka på länken för att ta dig till deras hemsida.
En aktiefond investerar huvudsakligen i aktier. Aktiefonder har en högre risk i jämförelse med ränte- och blandfonder eftersom att fonden investerar större delen av förmögenheten i aktier (som rör sig mer volatilt på marknaden).
Beroende på vilken inriktning aktiefonden har kan fondförvaltaren välja att placera kapitalet i Sverige och/eller i utlandet. I en aktivt förvaltad aktiefond väljer fondförvaltaren aktier åt dig, du behöver du alltså inte göra jobbet själv.
En blandfond är en fond som investerar i både aktier och räntebärande papper. En blandfond har en någorlunda lägre risknivå än en aktiefond. Beroende på hur fördelningen mellan aktier och övriga räntebärande papper ser ut, kan riskprofilen variera.
Är du intresserad av att se fördelningen i fonden kan du läsa fondens hel- eller halvårsberättelse på fondbolagets hemsida. Även blandfonder är oftast aktivt förvaltade fonder.
Räntefonder investerar i räntebärande papper, som tex stats- eller företagsobligationer. Det finns korta och långa räntefonder.
Korta räntefonder investerar i räntebärande värdepapper med en kortare löptid, medan långa räntefonder investerar i värdepapper med längre löptid. Att spara i en kort räntefond innebär ofta en lägre risk än att spara i en lång räntefond.
Oavsett vilken fond man än väljer är det viktigt att titta på vad fonden kostar. Fondens avgifter är väldigt viktig för den långsiktiga spararen som exempelvis sparar till pensionen.
Dyra fondavgifter kan ses som en omvänd variant på ränta-på-ränta-effekten där höga fondavgifter över tid kan sluka delar av ditt kapital.
Se alltid över fondens avgifter innan du köper en fond och kom ihåg att avkastningen på en fond alltid visas efter att alla avgifter är dragna. Försök att hitta en fond som passar din riskaptit.
Genom att köpa fonder med låga avgifter betalar man mindre pengar till fondbolaget och får mer pengar över till sparande.
Samtidigt får man ha med sig att om man investerar i en aktivt förvaltad fond, som år efter år överavkastar index – då är det nog inte så pjåkigt med den där avgiften.
Fondförvaltaren har genom sina kloka investeringar genererat en högre avkastning än om du endast hade följt index.
Känner du igen dig själv på bilden? Don't worry, vi har alla varit där.
Okej men vi har nu bestämt oss för att börja fondspara – men hur många fonder ska man ha?
Undvik ett fondträsk och ha inte för många fonder. På samma sätt som vi kan ha för få värdepapper och för dålig riskspridning, kan vi också ha för många fonder.
Ett fondträsk har flera nackdelar, framför allt tappar du lätt överblicken över din totala utveckling. Men vad är då optimala antalet fonder?
Något exakt facit på optimala antalet fonder finns inte men Avanzas fondsparare har i genomsnitt fem fonder, medianspararen har tre. Båda dessa är ganska lagom. Tillräckligt många för att få en bra riskspridning, tillräckligt få för att ha kontroll.
Oavsett om man har tre eller sju fonder är det dock viktigt att man väljer rätt typ av fond med god spridning, både branschmässigt men också geografiskt.
De flesta sparare klarar sig utmärkt med två till tre fonder inom olika sektorer. Det blir ett lättskött sparande och det räcker med att du någon gång per år ser över balansen mellan dessa.
Är det aktivt förvaltade fonder bör du även utvärdera dem jämfört med andra fonder i samma kategori.
Tycker du det här med sparande är roligt kan du med gott samvete komplettera din portfölj med ett par spetsigare fonder. Men som sagt, inte för många. Själv har jag som regel att inte ha fler än sju fonder i min portfölj.
Det är självfallet inte något facit, optimala antalet fonder är ingen exakt vetenskap, men 10 fonder tror jag är ett lämpligt maxantal för de allra flesta. Därefter blir det bara rörigt.
Att hitta en fond som passar dig kanske känns svårare än vad det är. Faktum är att många bestämmer sig för att börja fondspara men kommer aldrig till skott. Tröskeln kan kännas väldigt hög när man inte riktigt vet var man ska börja, men lugn!
Många pratar aktiesparande idag och det är lätt att man dras med. Aktier kräver enormt mycket tid, intresse och engagemang och är därför inte till för alla.
Spara i fonder är enklare då en expert gör jobbet åt dig! Du behöver däremot själv välja vilka fonder som passar dig.
Genom att exempelvis äga 2-4 aktiefonder får du en väldigt bra riskspridning i portföljen då varje fond i sig har minst 16 olika innehav, oftast många fler.
Väldigt många svenskar har idag ett aktivt fondsparande så är du inte en i mängden, är det här perfekt tillfälle för dig att komma igång.
Är du mer nyfiken på ett renodlat aktiesparande så kan vi rekommendera Sigmastocks som erbjuder ett automatiserat aktiesparande, skräddarsytt efter dig och dina preferenser.
Hos Sigmastocks ges du möjligheten att välja bort sektorer som du inte vill ha i din portfölj och du får på så sätt ett skräddarsytt aktiesparande utefter dina val.
Du kan exempelvis välja att fokusera mer på tillväxt- och utdelningsbolag eller lägga större fokus på en specifik marknad. Samtidigt som du kan avstå från bolag som exempelvis inte jobbar tydligt med hållbarhet.
Det är helt automatiserat och digitalt. Därför kan de pressa priserna rejält i jämförelse med aktiva fonder där fondförvaltare behöver sköta fondens innehav manuellt.
Den årliga avgiften för Sigmastocks tjänst är 0,35-0,39 %. Med tanke på den tid du sparar och de individuella valen du får möjlighet till, så tycker vi att det är en aktör värd att nämna trots att du skippar "fonderna" och autosparar direkt i aktier.
Aktiespara på autopilot, läs mer genom att klicka på knappen.
För att veta vilken typ av fond du ska välja kan det vara bra att fundera på vad du sparar till. En semester inom ett år, eller ett nytt hus om 5 år eller till pensionen om 30 år?
Beroende på vad ditt svar blir på den frågan så kan du avgöra vilken risk du kan ta med ditt sparande.
Ju längre tid du kan vara utan pengarna, desto mer risk kan du ta.
Det är väldigt svårt att tajma börsen. Näst intill omöjligt. Den absolut bästa strategin är därför att månadsspara i fonder. Ibland kommer du köpa dyrt, ibland köper du billigt men över tid kommer du med stor sannolikhet få ett bra genomsnittspris på dina fonder.
Har du en klumpsumma du vill investera? Undvik att investera klumpsumman på en gång och försök istället att sprida ut summan över 3-6 månader genom att investera en mindre summa regelbundet, varje månad.
Du kan köpa fonder via en bank, en nätmäklare, eller direkt hos fondbolaget. Det allra vanligaste är att man månadssparar via Avanza, Nordnet eller SAVR.
Avanza erbjuder gratis fondavgifter upp till 50 000 kr i totalt sparande. Så om du inte har ett konto är det på tiden att sätta igång ett fondsparande nu!
Alla tre har grymma appar som sköter sparandet smidigt åt dig. Du väljer själv vilket datum pengarna ska sättas in varje månad och du hittar massvis med inspiration och tips som tar ditt sparande till nästa nivå.
Lysas investeringsmetod bygger på nobelprisvinnande forskning – med fokus på stor riskspridning och låga avgifter.
Du väljer själv din risknivå och investeringsfokus. Dina pengar investeras sedan automatiskt efter dina val och du kan sätta in och ta ut pengar precis som du vill.
Tillsammans med fond- och transaktionsavgifterna blir den totala avgiften för dig som kund ca 0,35 % per år.
Den låga avgiften i relation till den tid du kommer spara gör att vi gillar Lysa lite extra. Dessutom sparar du såklart tryggt och säkert på ett ISK utan manuellt trassel.
Klicka på knappen för att lära dig mer om Lysa.
Även om din placeringshorisont tillåter dig att ta stora risker är det inte alla som klarar av när kurserna går upp och ner som en jojo.
Fundera igenom hur du tror att du reagerar när börserna går dåligt, media är fylld med svarta tidningsrubriker och liknande.
Vet du med dig att du sover och mår dåligt i takt med fondutvecklingens kurvor är det bäst att dra ned på risken. Annars finns risken att du paniksäljer på en tillfällig botten.
En gammal sanning säger att högre risk ger högre avkastning. Det är en sanning med modifikation men helt klart är att en högre risk ger möjlighet till högre avkastning men det sker inte per automatik.
Välj en risknivå som passar in på din personlighet, placeringshorisont och övriga förutsättningar.
Kortsiktigt kan börserna svänga väldigt mycket, men över tid har börserna historiskt sett alltid gått upp. Att titta på vilken avkastning fonderna har haft tidigare år är ingen garanti för hur det kommer att gå i framtiden men historiken kan däremot ge dig bra vägledning.
Risk och avkastning går ofta hand i hand. Om du vill pensionsspara i fonder och har många år kvar till pensionen kan du välja fonder med högre risk eftersom du har tiden på din sida. Gör dig själv då också en tjänst genom att inte kolla portföljens utveckling varje dag.
Portföljen går inte bättre av att du kollar på den hela dagarna. Var istället trygg i dina beslut och välj sektorer som du tror på i framtiden. Följ sedan upp någon gång per år.
Ett tips som jag själv använder är att dölja kontot från översikten. Mina fonder i tjänstepensionen ska ligga där och gosa i flera decennier.
Då behöver jag inte se dem varje dag. Det skulle bara ge mig stresspåslag eller anledningar till att ifrågasätta mina investeringar.
Investeringar som jag tagit i ett rationellt sinnesläge, utan påverkan av känslor eller röda siffror jämte fonden.
Behöver du pengarna inom 5 år så kan en fond med lägre risk vara ett bättre alternativ, exempelvis en blandfond (blandning av aktier och räntor).
Behöver du pengarna inom ett år? Då är vår rekommendation att istället placera pengarna på ett räntekonto.
Fördelen med att investera i fonder är att du per automatik får en god riskspridning mot aktier och värdepapper.
Ha dock inte alla ägg i samma korg, tappar du korgen kommer alla ägg gå sönder. Samma princip gäller när det kommer till fondsparandet.
Det kan vara smart att välja olika fonder för att sprida riskerna. Välj gärna fonder som riktar sig till olika marknader och olika branscher. Ju bättre riskspridning du har i din portfölj, desto lägre blir risken i ditt sparande.
För att förstå vilken risk en specifik fond har haft historiskt så finns en riskskala från 1-7 på alla fonder, där 1 har lägst risk och 7 högst.
Denna riskskala hittar du i fondens faktablad där du också kan hitta mer detaljerad information om fonden och dess målsättning.
I den här videon går Anton Gustafsson igenom olika fondrobotar.
Vad är fonder?
Vilka typer kan man spara i?
Så många fonder ska du ha
Så investerar du och bygger en bra fondportfölj
Var köper man fonder?
Fondrobotar
Risker med fonder
Tiden är din bästa vän. Desto längre tidshorisont, desto bättre förutsättningar.
Lägg inte alla ägg i samma korg.