Ny beräkningsmodell för bolån föreslås – potentiellt stora besparingar för konsumenter

En ny beräkningsmodell för ränteskillnadsersättning har presenterats och befinner sig nu på remiss. Förslaget, som i stort sett överensstämmer med det som Finansinspektionen lade fram 2022, förväntas nu få grönt ljus.

Ränteskillnadsersättning innebär den avgift du som bolånetagare behöver betala banken om du löser ett bundet bolån i förtid. Den nuvarande modellen har varit ifrågasatt.

Enligt nuvarande praxis beräknas bolånekundernas ersättning baserat på den avtalade bolåneräntan och jämförs med en jämförelseränta som utgår från det aktuella ränteläget. Desto större skillnad det är mellan dessa räntor, desto mer ersättning måste kunden betala.

Den föreslagna modellen innebär istället att bankerna ska basera beräkningen på så kallade swapräntor. Först vid tidpunkten för bolånets tecknande och sedan den önskade tidpunkten för återbetalning. Avgiften för dig som kund skulle då grundas på skillnaden i dessa räntor.

Daniel Barr, generaldirektör på Finansinspektionen, betonar att den nya modellen innebär en renare och mer rättvis metod. Den skulle ge bankerna kompensation för ränteförändringar på marknaden istället för dagens praxis där de också erhåller kompensation för en kreditriskpremie som anses orimlig för kunden att bära.

När det gäller fördelarna för konsumenten påpekar Barr att det varierar beroende på hur marknadsräntorna förändras över tid. Genom att analysera de senaste tio åren konstaterar han dock att dock att den nya modellen är bättre för konsumenten.

För en person med ett lån på en miljon, bundet på fem år men avsett att lösas inom tre år, kan den nya modellen innebära besparingar på mellan 5 000 och 10 000 kronor.

Efter att remissvaren har samlats in kommer regeringen att föreslå en proposition. Om den godkänns av riksdagen förväntas den nya beräkningsmodellen träda i kraft den 1 januari 2025.