Vi tog en pratstund med Magdalena Kowalczyk om privatekonomi och hur man bör tänka idag. Hon delar här med sig av bra information och tips på vad man kan göra och också vad man bör undvika.
Magdalena har ett imponerande och brett CV med bland annat en världsmästartitel i thaiboxning, hon var en av gladiatorerna i programmet med samma namn, samt programlett en podcast om träning och hälsa.
Utöver det föreläser hon om ekonomi, är själv utbildad civilekonom och är även en av programledarna i Lyxfällan på TV3.
Vi frågade vad Magdalena Kowalczyk tyckte om ett nytt förslag som ligger på regeringens bord om höjt bolånetak från dagens 85 % till 90 %. Förslaget har kommit till för att stävja blancolån till kontantinsats.
– Det borde snarare vara en räntepolitisk fråga. Jag tycker det är märkligt resonemang att stävja blancolån på det sättet. Det problematiska är inte att vi har bostäder som vi lånar till, utan det är att vi lånar till konsumtion.
Magdalena föreläser på temat och beskriver hur varje svensk som har lån som inte är relaterade till en säkerhet, i snitt har skulder på över 80 000 kr. Då är alla svenskar inräknade, alltså från barn till människor som aldrig haft ett lån.
Med bolån är det kanske många som nu fått en realitycheck. Bostaden behöver inte vara en kassaskåpssäker investering eller en bankautomat som under nollränte- och minusränteåren.
Med det i åtanke frågade vi Magdalena vad hon tror om bolånemarkanaden framåt och om eventuellt hyresrätter kan få ett uppsving nu.
Magdalena menar att många trott att KALP-kalkylen (Kvar att leva på kalkyl) är något bankerna gjort för att de måste. Då har de alltså räknat på att hushåll behöver klara sina bolånekostnader på cirka 4 - 5 % ränta. Och nu är vi där.
Hon beskriver det som en dyrköpt läxa för många och att det kommer vara en tuff tid framöver, speciellt också med tanke på förra årets höga elpriser.
Vill man äga sin bostad kanske man idag inte kan unna sig all annan lyx som man är van med. Exempelvis flertalet streamingtjänster eller olika typer av abonnemang. Men ja, om du investerar i en bostad kommer det såklart inte vara något du ångrar om 20 år, menar Magdalena.
Enligt Magdalena är det i väldigt unika fall som ett privatlån kan vara bra. Om hon skulle få bestämma skulle det inte finnas konsumtionslån i Sverige eftersom det gör mer skada än vad det hjälper.
Och när kan det då vara okej? Jo som sagt i väldigt unika fall. Magdalena beskriver ett exempel där man hittar en gitarr som man verkligen vill ha, det finns bara ett exemplar och du behöver köpa den nu.
Om du inte har råd just då men vet med dig att du kommer kunna betala tillbaka lånet snabbt, fyller det en funktion. Med andra ord i väldigt speciella fall.
Magdalena kommer in lite på kreditkort när vi pratar om konsumtionslån. Vi frågar om hennes tankar kring det eftersom vi skriver mycket om förmåner i form av bonuskort och försäkringar som tillkommer.
Hon håller med om att det finns bra förmåner med kreditkort och använder det även själv. Men poängterar också att det används främst för exempelvis olika försäkringar alternativt någon bonus.
Hon använder också kreditkortet i så pass låg utsträckning att hon aldrig behöver fundera på om hon kommer ha råd att betala fakturan när den kommer.
Magdalena beskriver hur man behöver ranka sina skulder från dyrast till billigast. Sen är det så enkelt att man behöver börja betala av på de dyraste lånen man har, utifrån den effektiva räntan.
Man kan behöva sälja av grejer eller säga upp abonnemang, helt enkelt förstå vilken situation man är i. Det är också viktigt att man faktiskt är aktiv och tar kontakt med sina långivare, menar Magdalena.
I annat fall kan de bara misstänka det värsta, att du inte har någon tanke på att lösa lånet. Om du istället är aktiv genom att kontakta långivarna och förklara din situation har du chans till förståelse och även förändring på din avbetalningsplan om det behövs.
Ja det kan vara toppen tycker Magdalena. Syftet är egentligen att man tar flera gamla lån och bakar ihop till ett större lån. På det viset kan man förhoppningsvis sänka sin lånekostnad och också underlätta administrationen.
Det man bör tänka på är dock att se över de nya villkoren du får. Det kan annars se bättre ut än vad det egentligen är.
Exempelvis kan din nya långivare förlänga återbetalningstiden och då blir totalkostnaden för lånet dyrare. Det du vill göra är att sänka din totala lånekostnad, även om månadskostnaden kanske inte påverkas nämnvärt.
Man behöver alltid ha ett buffertsparande som är lättillgängligt om din diskmaskin skulle gå sönder eller om du behöver gå till tandläkaren, menar Magdalena.
Med en bra buffert kan du känna dig säker och behöver inte vara orolig, man vet aldrig vad som kan hända i livet.
Kan du avvara pengar i en lite längre period skulle ett fondsparande eller fasträntekonto passa bra. Om man är lite mindre intresserad av fondsparande så titta på låga förvaltningsavgifter säger Magdalena. Gärna under en procent.
Att investera sina pengar i exempelvis indexfonder handlar mycket om pensionen. Såsom pensionssystemet är uppbyggt idag, kommer inte någon av oss att leva jättegott när det är dags.
Därför menar Magdalena att det är värt att ta sig tiden att läsa på lite och placera sina pengar väl, oavsett om man börjar smått.
Magdalena har släppt en egen bok som heter "Allt du behöver veta för att inte hamna i Lyxfällan". Där kan man läsa om hur det fungerar med pengar och framförallt vad man ska göra om det blir tajt med pengar.
– Skaffa dig basic knowledge för att inte bli handfallen.
Det tillför ingen nytta i näringskedjan
Börja med att se över alla dina skulder
Sträva efter att kunna klara dig ett kvartal utan lön
